...av tusentals havstulpaner gjorde mina två drufsor i dag, min egen och hon som adopterat mig.
Jag tog en promenad till båten, drufsorna cyklade, gummibåten drogs upp på bryggan och den delvis lurviga botten skrapades ren med en rotborste av tjejerna och jag lärde dem hur man jobbar systematiskt, så att man bara behöver gå över var del av botten en gång med borsten och en gång med spolslangen.

Barn är annars alltid så otåliga, skrubbar bra på ett ställe men flyttar sig sedan en bit bort och skrubbar där det finns mer att skrubba på osv, och när man spolar visar det sig hur mycket de lämnat lite här och där.
Och även spolningen måste läras, att spola systematiskt med strålen först på den högsta punkten och hela tiden bakom det som skall spolas bort - annars får man spola samma yta flera gånger.

Gummibåten blev fin, vi släppte ner den i vattnet igen och knöt fast den i bryggan och i Jagularen, och sedan satt vi och talade lite om livet och mina tidigare fruar och våra båtsomrar tillsammans och våra resor till Legoland och solen sken och livet skall vara som så när det är som sämst.

Och tjejerna cyklade hemåt och jag slurkade i mig den sista ölen jag haft med hemifrån kylskåpet, och så tog jag fram ett av de flak som ännu finns ombord och tog med några burkade detaljer av detta i ryggsäcken och började gå hemåt och på vägen stannade jag i vår lilla affär ock köpte ett ton mer saker vi behöver för att överleva i kväll med tacos och en melon och en massa annat, och så släpade jag mig hem och är nu till sammanblandning lik en orangutang med knogarna släpande i golvet mellan balkongen och datorn där jag delger upa mina funderingar.

Håkan
oook