Jag repeterar:

Du skrev i ditt första inlägg:
"För elever födda i annat land eller med föräldrar födda i annat land försämrades
resultatet jämfört med förra undersökningen."

Du har inte givit någon värklig källa för detta påstående, och du hävdar:

"Då antalet elever med bakgrund utanför Sverige ökat mer än de med svensk bakgrund
under de sju åren är det tvärtom sannolikt att deras genomsnittliga resultat sjunkit,
ole, speciellt med tanke på att allt fler av de migrerande kommer från regioner med
dålig eller ingen nivå på skolor."

Om man tittar i rapporten från 2009, kan man få veta att.......

Dom har indelat resultaten i kunskapsnivåer.
Kallas "Under nivå 1" när poängen är under 395.
"Nivå 1" när poängen är 395-478 poäng.
"Nivå 2" när poängen är 479-562 poäng.
"Nivå 3" när poängen är 563 poäng eller mer.

I Sverige va det 8 procent med score Under nivå 1 i 2009.

I 2016 va ju den 5. procentilen på 403, och då kan man sluta att
det va något mindre än 5 procent med score Under nivå 1.
I 2016 rapporten är det angivit 5 procent, så vi säger 5 procent då.
(Dom har bytt namn på nivåerna så nu kallas nivå 1 för nivå C,
nivå 2 för nivå B och nivå 3 för nivå A.
Under nivå 1 är nu ersätt utav nivå D och under nivå D)

Jag vill nog säga att nergången i elevandelen med score Under nivå 1,
från 8 procent till 5 procent kan va en indikation på att det du hävdar
och påstår är fel.

Om det är så som du skriver att antalet elever med bakgrund utanför Sverige
ökat mer än de med svensk bakgrund under de sju åren, och att för elever födda
i annat land eller med föräldrar födda i annat land försämrades resultatet,
ja då då skal det ju än starkare förbättring till för dom svenskfödda med
svenska förälder för att frambringa den kunskapsframgång som är mätt.

Ja, i så fall, kunde man faktiskt också framsätta en hypotes om att den
ökande andelen elever med bakgrund utanför Sverige har varit gynsam för
elever med svensk bakgrund i dom nio åren mellan dom två kunskapsmätningarna.

--
ole