... som kommer litta sent, men jag läste faktiskt inte Nitgubbens inlägg som Hans & Håkan gjort.

Jag tyckte Nitgubben menade att kunde vi bara byta ut de onödiga grunkorna mot bättre livskvalitet så vore det bra.
Det är helt klart att det finns en överproduktion av pryttlar som egentligen inte tillför så mycket, samtidigt som en del av livskvaliteten försämras. Nitgubben speglade dessa bra, och satte dem mot varandra.

Hans och Håkan tycks tro att produktion som sådan skapar välstånd, men så är det inte (längre). Det som skapar välstånd, i en helthetssyn, är när vi -hela mänskligheten- kan öka effektiviteten med nya fiffiga lösningar så att de livsnödvändiga delarna tar allt kortare tid / människa att producera.

Tex har mobiltelefoni, som Nitgubben nämner, medfört att tillgängligheten har ökat, vilket medfört en rationalisering. Nästa fas, mobilt bredband, kan också öka tillgänglighet och informationstillgång, och därmed vara ytterligare ett rationaliseringssteg.
Denna typ av rationaliseringar kan ibland leda till sänkt livskvalitet - ett svårt avgörande vilket som är bäst. Frågan är om det går att välj öht.

Nitgubben framför en del sociala medier (Facebook), och tycks mena att de är onödiga. Det kan vara en smakfråga, Facebook kan nog både höja och sänka produktionen (i samhället i sin helhet). I den meningen att Facebook ersätter F2F så är det naturligtvis livskvalitetssänkande (i de flesta fall).

En hel del av de pryttlar som finns tillgängliga kan ifrågasättas - tillför de verkligen något i en helthetssyn?
Problemet här är att det inte finns någon bra urvalsmetod som kan tillämpas för att sortera bort onödigheterna - den enda metod som finns är den sk öppna marknaden, med alla sina egenskaper.
Som känt är kan markanden styra fel på kort sikt, marknaden är möjligen långtidsstabil men på kort sikt kan det bli vilka härvor som helst: island, grekland, bank/fastighet/xx/it-bubbla, ..

I det stora hela är Nitgubbens reflektioner värdefulla, till slut är det var och en av oss som varje gång vi står inför ett köp som måste ta ställning. Reflektion då, istället för ogenomtänkt överkonsumtion är bara av godo, både på individnivå och för hela samhället.

Walter
konsumtionsfilosof

"samtidigt som ingen köper något annat än det allra nödvändigaste"

Missförstår du mig avsiktligt Håkan eller varifrån får du orden ovan? De är inte mina ord. Det jag försöker hävda är att gå på en teaterföreställning innebär lika mycket konsumtion/produktion som att köpa/tillverka en ny mobiltelefon.

Jag tror att många är fast i tron att det bara är hårda paket som räknas här i världen men det tror inte jag. Att skriva en bok eller att vårda en sjuk människa är lika mycket produktion som att skruva ihop en ny spelkonsol.

Vidare ingår naturligtvis tillverkning av skjortor den nödvändiga produktionen. Att slänga en som är hel och köpa en ny innebär dock ngt helt annat.

Var får ni orden ifrån som ni tillskriver mig?

L