Kan det vara skillnad på en blixtström som varar under bråkdelen av en sekund och kontakten med en högspänningsledning som ligger kvar och spänningssätter all metall i bussen och om spänningen är tillräckligt hög kan hoppa över till passagerarna utan att de tagit i strömförande metall? Jfr de olyckor som dödat ungdomar som klättrat upp på järnvägsvagnar och kommit för nära kontaktledningarnas 16 kV.

Staffan

Problemet ligger väl i att i Indien hänger det minst 30 på utsidan av bussen?
I Sverige sker det väl endast i T-banan i Stockholm när ungdomarna ska visa vem som är modigast.

Faraday är död så han säger inte så mycket. I övrigt vet vi för lite för att bestämt kunna säga något.

Generellt är det ingen skillnad på åskblixt och kraftkabel i dett avseende, man kan tänka sig att kraftkablen antingen är DC eller relativt lågfrekvent (50 Hz, 60 Hz), medan åskblixten innehåller dels högfrekventa delar (från blixtens skarpa front) och dels en stor DC-komponent. Högfrekvent spänning/ström skulle kunna läcka in genom för stora öppningar i bussen - men här var det tvärtom.

Bussens konstruktion spelar också in, ett bra antagande är att bussen mestadels består av metall.

Slutligen, hur många passagerare hade bussen, och var var de placerade? Antar vi att bussen initialt är "jordad" (har samma spänningspotential som omgivande mark) kommer en högspänningkabel onekligen att påverka, iallafall de passagerare som inte sitter inne i buren.

/Walter
världsresenär